Hjärnan

Bokens bokstäver smälter liksom ut och medan han tittar ner mot en vad som snart ter sig som grå massa, sliter han sitt redan tunna hår och glesa hårfäste. Han undrar varför det är så svårt, varför ihärdigt studerande och fruktlöst pluggande är så förvirrande lika, och det är nu tankarna kommer. De tankar som annars inte stör honom, vilket de kanske borde, något han ibland förväxlar med ytlighet. Det är tankar om kärlek, utseende, ångest och njurar, ja vad som helst som inte rör studerande. Det är nog lite synd om honom faktiskt tänker han, ganska duktig är du allt, dessutom har du massor av tid på dig. Du har ju faktiskt massor av relevanta saker att berätta, saker större än uppsatser och halvdanna PM. Jag publicerar direkt, så kan jag fortsätta plugga sen. Ytlig. Ha. Bokens bokstäver smälter ut och han tittar ner mot en vad som snart ter sig som grå massa och han sliter i sitt redan tunna och glesa hårfäste. Min njure, börjar han, den du!